Mexikansk brunbjörn (Ursus arctos nelsoni) är en utdöd underart av brunbjörn som förekom i södra Nordamerika. Epitet nelsoni i det vetenskapliga namnet syftar på den amerikanska naturforskaren Edward William Nelson som säkrade några individer för U. S. Biological Survey (idag USFWS) Underartens holotyp sköts 1899 nära Chihuahua.

Mexikansk brunbjörn var ett av de största och tyngsta däggdjuren i Mexiko Den nådde en längd upp till 183 centimeter och en vikt upp till 318 kilogram. På grund av den silveraktiga pälsfärgen kallades den ofta för el oso plateado, den silverne björnen I kroppsbyggnaden påminde den mer om svartbjörnen än om andra brunbjörnar.

Underarten förekom i Mexikos norra och USA:s södra delstater. Utbredningsområde sträckte sig från Arizona och New Mexico till centrala Mexiko. Habitatet utgjordes av gräsmarker och pinjeskogar i bergstrakter.

Denna brunbjörn åt främst insekter, frukter och andra växtdelar samt i mindre mått smådäggdjur och as. Ungefär vart tredje år föddes upp till tre ungar.

Mexikansk brunbjörn jagades redan av spanska conquistadorer även om den inte var klassificerad som självständig underart. Fram till 1930-talet var jakttrycket så stark att den bara fanns kvar i avlägsna bergstrakter i delstaten Chihuahua cirka 80 km norr om staden Chihuahua. Fram till 1960 minskade populationen till cirka 30 individer. Trots inrättade skyddsåtgärder av den mexikanska regeringen jagades underarten fortfarande av befolkningen. 1964 förklarades den mexikanska brunbjörnen som utdöd. Den amerikanska zoologen Dr. Carl Koford startade 1968 en expedition för att leta efter underarten. Kort innan uppkom obekräftade berättelser om iakttagelser nära floden Yaqui i delstaten Sonora Expeditionen slutade utan resultat.

KIRUNA. Med nyfallen blötsnö på marken och oljeborrning på agendan träffas idag ministrar från åtta arktiska länder här i Kiruna.

Problemen längst upp i norr är enorma - liksom de affärsmöjligheter som nu snabbt öppnar sig i takt med att klimatet ändras.

Klockan nio idag bänkade sig den amerikanske utrikesministern John Kerry och hans ryske kollega Sergej Lavrov vid samma bord här i Stadshuset i Kiruna.

Tillsammans med ministrar från sex andra arktiska länder ska man diskutera läget längst upp i norr. På agendan står bland annat ett avtal som reglerar åtgärder i samband med ett oljeutsläpp i den känsliga marina miljön i Norra ishavet.

Bakgrunden är naturligtvis de allt intensivare ansträngningar som görs för att börja borra efter olja i området.

I takt med att havsisen försvinner ökar intresset för att utvinna de potentiella oljefyndigheter som finns i havsbottnen.

Nya affärsmöjligheter

Situationen i Arktis är komplex. För samtidigt som området drabbas extremt hårt av klimatförändringarna öppnas nya kommersiella affärsmöjligheter. Hälften av sommarisen har försvunnit på 30 år. Nya fiskevatten öppnar sig, oljefyndigheter blir tillgängliga och nya korta transportvägar blir framkomliga.

Från att ha varit en verksamhet som inte tilldrog sig särskilt mycket intresse vid starten 1996 har Arktiska rådet de senaste åren därför kommit att hamna i storpolitikens fokus.

Sverige har varit ordförandeland i två år men överlämnar nu klubban till Kanada. Trots dess ökade betydelse är rådets möten fortfarande högst informella och slipslösa, vilket kanske bäst illustreras av ordföranden Carl Bildt, för dagen klädd i stickad ylletröja.

Kritik från miljörörelsen

Utrikesminister Bildt har fått kritik för att Sverige inte gjort mer för miljön under sitt ordförandeskap.

I ett mejl till redaktionen bemöter han kritiken:

"…miljöskyddet i Arktis (har) stärkts under det svenska ordförandeskapet. För att nämna något är det tänkt att vi på mötet ska anta en plan för skyddet av den marina miljön i området, underteckna ett avtal om beredskap och bekämpning av marina oljeutsläpp och tillsätta en arbetsgrupp för att minska utsläppen av sot och metan i Arktis."

Under dagen ska ministrarna även signera den så kallade Kirunavisionen,en sorts handlingsplan för det fortsatta arbetet i Arktiska rådet.

Toppmöte

I går kväll träffades den amerikanske och ryske utrikesministern här i Kiruna för bilaterala överläggningar, som en förlängning på det möte de hade i Moskva tidigare i maj.

Ministermötet avslutas idag, men mötet fortsätter på lägre nivå i ytterligare ett par dagar. Totalt är 300 delegater från Sverige, Norge, Finland, Danmark, Island, USA och Ryssland på plats.

Källa

“If we have no peace, it is because we have forgotten that we belong to each other.” - Mother Teresa