SAD är den engelska benämningen på återkommande vinterdepressioner. Det finns ingen liknande beskrivning på svenska, vilket stämmer ganska bra med Socialstyrelsens inställning om att fenomenet inte förtjänar uppmärksamhet eller behandling. Den engelska benämningen “Seasonal Affective Disorder” beskriver ganska väl att depressionen hänger ihop med årstiden.

När dagsljuset blir kortare och blekare under vinterhalvåret påverkar det hela naturen. Träd tappar sina blad, flyttfåglar flyr söderut, blommor vissnar bort, igelkottar och björnar går i ide. Men hur påverkas vi människor? Många känner sig lite tröttare när novembermörkret faller på, det blir svårare att gå upp på morgonen och man har mindre energi på kvällen. Bristen på dagsljus bidrar till en kemisk obalans i hjärnans hypotalamus. Vissa människor tycks vara känsligare än andra för dessa förandringar, och drabbas av SAD.

Om man lider av SAD påverkas varje aspekt av livet på ett negativt sätt under de mörka vintermånaderna. Saker som man vanligtvis tycker är roliga blir ointressanta. Man har ingen ork att umgås med vänner och familjen, man drar sig hellre undan. Trots att man är trött hela tiden blir nattsömnen störd och fragmentarisk. Man vaknar alldeles för tidigt eller försover sig rejält. Man vill bara sova, när som helst under dagen. En känsla av ständig “jet lag” infinner sig. Kroppsklockan hamnar i otakt, och då blir även hungerkänslorna störda.

Klaustrofobi, förvirring, hopplöshet och pessimism färgar tankarna.  Sexlusten minskar, man kan bli lätt irriterad och få ångest inför hur man ska kunna utföra vardagens vanliga sysslor. Många drabbas av skuldkänslor och skam över hur de mår. SAD är en sjukdom som kan få ytterst allvarliga konsekvenser om den drabbade inte få hjälp, då den kan leda i sin mest extrema yttring till självmord.

Ungefär 10% av befolkningen i Finland beräknas lider av SAD, och det borde vara en liknande andel i Sverige, då både länder ligger vid samma breddgrad. SAD fick sin officiella benämning av Dr Norman Rosenthal 1984. Han har gjort den mest omfattande forskningen om sjukdomen, och om ljusets viktiga betydelse för behandling av SAD.

Läs mer om SAD HÄR:SAD in Sweden | Seasonal Affective Disorder in Sweden

I Japan är den vackra blomväxten mossflox (Phlox subulata) vanlig i parker. När den slår ut i blom målas hela marken i rosa toner. Här är en park nära den aktiva vulkanen Fuji.

Källa

Växten Rafflesia arnoldii har den största blomman i världen. Den kan bli 1 m i diameter och väga uppåt 11 kg. För att locka till sig pollinerande insekter avger blomman en stank av ruttet kött, vilket har gett den smeknamnet "corpse flower". Den fascinerande blomman finns bara i de hotade regnskogarna på Borneo och Sumatra, och även här är den svår att hitta eftersom den bara blommar i några dagar, medan knoppen behöver flera månader på sig för att utvecklas.

Källa

Hang Son Doong i Vietnam är troligtvis världens största kända grotta. Grottan är en relativt rak tunnel under den vietnamesiska djungeln, ungefär 4,5 km lång. Den är mestadels rymliga 80 m bred och 80 m hög, och på sina platser över 100 m bred och 200 m hög. På två ställen har taket rasat in och solljus skiner in genom öppningar stora som arenatak. Här har djungelns växtlighet spridit sig ner i grottan och grottforskare uppger att de här sett apor klättra in och ut genom grottan för att äta sniglar.

Källa

Dessa spetsiga formationer, som kan vara upp till 5 m höga, kallas penitenter. De uppstår när små gropar i snö- eller istäcket reflekterar och håller kvar solljuset, vilket leder till att de värms upp och blir allt djupare. En nyckelfaktor för att penitenter ska bildas tycks vara är att isen vid uppvärmning övergår direkt till vattenånga (sublimerar), vilket är vanligt i Anderna.

Källa

Den sällsynta månbågen är nattens variant på en regnbåge. Till skillnad från en vanlig regnbåge så uppstår en månbåge på grund av månljus (i stället för direkt solljus), oftast i samband med fullmåne. Eftersom månbågar ofta är väldigt ljussvaga så kan människans öga ha svårt att urskilja bågens alla färger, men på fotografier tagna med lång exponeringstid syns de tydligt.

Källa

Natten till måndag befann sig månen som närmast jorden klockan 01.30 Då var avståndet mellan månen och Malmö 355 608 kilometer.

Källa